ni kanske har varit med om det ni också;
när man ser en sak, känner en lukt, besöker en plats eller är i en viss sinnesstämning,
och kommer att tänka på en viss person?
en person som man kopplar ihop med dendär saken, lukten, platsen eller känslan.
var eviga gång, när jag ser ett paket med Pågen Limpukka bröd,
kommer jag att tänka på dig.
och var eviga gång, inser jag hur mycket jag saknar dig.
jag var 14 år, och mina veckor bestod av att längta fram till helgerna,
när man fick hoppa på bussen, eller in i någons förälders bil,
och åka iväg domdär 20 kilometrarna och träffa dig och dom andra.
eller de gångerna när ni kom hit och hälsade på.
telefonräkningen som steg och steg, bara för att man måste skicka sms till varandra,
bara för att man inte kunde vänta dom 5 dagarna fören man fick ses igen.
imorse åt jag Pågen Limpukka bröd.
och tänkte på dig.
och kom till insikt att det verkligen är för jävligt att mista vänner. eller mista och mista, men att bara låta allt rinna ut i sanden.
för det var det vi gjorde. vi lät det rinna ut.
och jag saknar dig.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar