idag, fast för 2 år sedan

för 2 år sedan stod jag med min gitarr i högsta hugg (givetvis tillsammans med resten av det dåvarande bandet) på en scen vid Pori Jazz. tyvärr kunde jag inte stå för den musiken vi spelade och framförde då. det var inte jag, och kommer aldrig att bli jag. det kändes inte rätt.
mycket, mycket, myyyycket har hänt sedan dess.
fast det är fortfarande en grej som är densamma;

jag står här i mitt rum ikväll, 2 år senare,
spelandes på densamma gitarren som jag spelade på då.
fast nu spelar jag musik som jag kan stå för, som är jag.
..dock utan publik.

musik är livet oavsett vetni :)
det är utantvekan det bästa som finns i hela världen.