men detta, mina vänner, är inte jag.
denhär staden är inte jag.
jag är inte här som mig själv,
utan bara som ett måste,
påväg vidare. dit.
("du lever nog lite för mycket i stunden."
- kanske, men det är det enda sättet som jag håller mig flytande. det är jag.)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar